"Vi lever i ett universum där allting är underordnat skapelsen och utrotningen av skapelsen."... Omnis cellula a cellula (latin: En cell kommer bara från en cell) För Jag har länge inte velat veta, höra och se någonting som har att göra med problemen på Krim och Ukraina. Jag slutade titta på nyheter (liksom TV i allmänhet) för länge sedan, och lite senare slutade jag läsa nyheter på Internet. Detta skyddar dig utan tvekan från en stor mängd värdelös information. Och ja, sanningen är att man får reda på riktigt allvarliga händelser i alla fall – folk diskuterar dem. Men jag ignorerade flitigt nyheterna om Krim, när allt bara började där. Jag ville inte veta något så mycket att någon informationskälla som gav mig nya nyheter möttes av irritation om jag inte kunde ignorera den (källan). Viljan att inte veta någonting är ett försvar mot outhärdlig ångest. När allt kommer omkring, om "jag vet inte" och "det berör mig inte", så finns det inget att oroa sig för. Låt de i vars liv det hände ta itu med problemet. Tänk om inget hemskt händer där alls, och allt är fiktion. Det är ännu enklare så, eller hur? Men okunskap befriar en inte från ansvar Det visade sig att det är lättare att förtränga förtvivlan, rädsla och känslan av sin egen maktlöshet och obetydlighet inför den pågående grymheten. Eller säg "Jag har ingen makt att påverka det här." Och nu dör människor, dör redan i massor och väldigt grymt. Det finns en stimulans och det finns en reaktion. Det är enkelt - det här är livets lagar Det är lätt att undvika din rädsla när du berör ett skrämmande ämne ytligt eller inte rör det alls. Men jag tänkte på min far, bror, på andra män som är viktiga för mig, som mycket väl kan gå för att försvara sitt fosterland om något händer, och lika lätt, över en natt kanske de inte är där... Inte en gång där, av sjukdom eller ålderdom, och någonstans här, väldigt nära. Så när man fördjupar sig i detaljer finns det inget annat val än att börja inse vad som händer. Ärligt talat är jag långt ifrån politik och jag vill inte tänka på motiven till allt som händer. Men det kanske är dags att erkänna för dig själv ditt eget ansvarslösa. Krig är en kraftfull motor för att förena människor, för deras tillväxt. Och det är att växa upp som innebär att man tar ansvar och skaffar sig sin egen tydliga position. Det finns för mycket infantilism i det moderna samhället, eller hur tycks det här gå för att ni ska bli mer mogna? så att du lär dig kärlek, mänsklighet och ansvar? Vad kommer att finnas kvar i dina värderingar när frågan uppstår mellan liv och död just nu, och inte i en avlägsen framtid?" happening. Således, som för att säga "Jag har ingenting med det att göra, det var du som skapade den här mardrömmen." Men det är mycket mer effektivt att vara uppmärksam på vad som finns runt var och en av oss. Vilket specifikt bidrag gör vi (ALLA) för att förbättra världen, vilket arbete gör var och en av oss för att rätta till misstag? Det är aldrig för sent att börja göra skillnad i världen genom att göra de vanligaste sakerna: tacka, ge upp platser till äldre, plocka skräp, vara sympatisk, hjälpa behövande osv. Enligt min mening är detta en av de viktiga lärdomarna som det är dags för moderna människor att lära sig.