I'm not a robot

CAPTCHA

Privacy - Terms

reCAPTCHA v4
Link



















Original text

Ibland behöver man lämna alla ifred. Dig själv först och främst. Bry dig inte, dra inte, tjafsa inte med frågor. Lämna allt som det är, och argumentera inte med det, ändra inte, skynda dig inte och oroa dig inte. Andas, lugna ner dig. Håller bara med om att så som det verkade rätt igår inte längre kommer att vara fallet. Det blir något annat, någon annan, eller så kommer du själv att vara annorlunda, något helt okänt och inte planerat. Men det kommer att hända senare, och nu, just nu, är det bäst att bli av med det och inte plåga någon med din ångest och ohälsosamma intresse, inklusive dig själv. Håll bara med om vad som är, utan att lägga en enda extra tanke på det. Sådant icke-motstånd och lite likgiltighet för absolut alla, åtminstone, gör det möjligt att slappna av och behålla styrkan för att leva utan att tappa förståndet. Jag tror att oftast fungerar ingenting för oss när vi förlorar denna inre frihet från våra egna förväntningar. Vi vet hur vi ska vilja av livet, från människor, från oss själva, men vi vet inte hur vi ska njuta av nästan vad som helst av det vi får och. det vi har. Det är därför du måste lämna alla ifred - att prova det du har nu och tillämpa det på dig själv och ditt eget liv. Kanske räcker det som alla redan har så att inget dåligt händer idag eller imorgon. Men vi saknas vanligtvis så länge, bara för en kort tid, och sedan nya mål, nya planer - och här drar vi igen i varandras trådar, som vi lyckades knyta till de mest "rörliga" delarna av kroppen, för att få mer än vi redan har. Men det är dumt att tro att om en person kan ge mer - och som regel har vi alla mer än vi ger även till oss själva - då måste vi tvinga honom att göra det... Det finns ingen anledning att tvinga honom, eftersom det som tas emot på konstgjord väg kommer att förbli konstgjort. Det är bättre att lämna alla ifred och flytta så att de, och du själv, inte tröttnar på förväntningarna och de obekväma mallarna som erbjuds I slutändan har vi bara ett val - att hålla med eller inte hålla med om vad som är. Och alla andra har det precis likadant.