Vi är alla konsumenter av olika varor och tjänster. Och som alla rimliga konsumenter vill vi få garanterade kvalitetsvaror och tjänster för våra surt förvärvade pengar. Om garantifrågan på ett eller annat sätt har lösts på de flesta områden, eller man har hittat sätt att reglera dessa garantiförpliktelser, så är allting ganska komplicerat i utbildningssituationen, nämligen i förhållande till språkundervisningen en garanti för att du kommer att lära dig och använda kunskapen i vardagen, praktiskt taget ingen kan ge, och det är faktiskt ingen som vill. En rimlig fråga uppstår: "Varför?" De mest uppenbara orsakerna till detta ligger i det faktum att det finns väldigt, väldigt få författare och utvecklare av sina egna metoder, som har gått igenom allt material själva, under många års forskning, och är redo att ge en garanti för kunskap. . Och vad vi för närvarande har är ett stort antal lärare som arbetar med dessa metoder och erbjuder sin egen tolkning, som med tiden går ganska långt ifrån originalet. Som ett resultat har vi lärare som undervisar klasser med hjälp av någon metodik, som de ofta inte känner tillräckligt djupt, och som uteslutande arbetar utifrån grundläggande principer. Faktum är att det unika med någon teknik ligger i viktiga detaljer som i regel missas av tolkande lärare. Och vad har vi i slutändan? Författare och utvecklare kämpar med varje detalj i sin metodik, för den till perfektion, genom daglig forskning och praktik, och regelbundet upplever och förstår riktigheten av deras metodik. Följaktligen förbättras författarens metoder varje dag, men de förbättras bara för författaren. Tolkande lärare förvränger dessa metoder till oigenkännlighet. Allt detta slutar vanligtvis med en återgång till den klassiska undervisningsmetodiken, eftersom... ursprungliga tekniker, felaktigt använda, otillräckligt studerade eller felaktigt tolkade, ger inga resultat. Många kanske inte håller med mig, det finns resultat, och ibland är de inte ens dåliga. Och försök sedan ställa en fråga till dig själv och svara ärligt: ​​"Är vi ett utbyte av begrepp?" Som regel är en person som lämnar en kurs euforisk från atmosfären av vänlighet, från den lätta kommunikationen i klasserna, från en glad och smart lärare, från ett stort antal spel och färgstarkt material. Och det verkar som att allt lärdes och kom ihåg perfekt. Men i verkligheten visar det sig vara helt annorlunda. Resultatet av kurser, utbildningar, seminarier är förmågan att använda den förvärvade kunskapen på två veckor, och detta kommer att vara en indikator. Varför händer inte detta i 80% av fallen. Svaret är i huvudsak detsamma: författaren-forskaren, med varje ord som talas av studenten, med varje skriven bokstav, med varje missförstådd detalj, testar styrkan i sin egen metodik? riktigheten av hans idéer. Motivationen hos en sådan lärare är många gånger högre än hos en lärare som bara behöver föreläsa programmet. Och här framkommer ett tydligt faktum: för författaren-forskaren är varje lektion som en liten utmaning, och för läraren-tolken, "bara ytterligare en lektion är att den förstnämnde försvarar ryktet om sin metodik, vetenskaplig teori." , och är orolig för varje misslyckande, och förbättrar därigenom regelbundet din metodik, för med varje fråga som ställs minskar antalet obegripliga ögonblick i den ursprungliga metoden. Rent vetenskapligt och praktiskt intresse Låt oss nu vända oss till lärare-tolken. Han oroar sig för sitt rykte som lärare. Och som regel beter han sig i klasser på ett sådant sätt att han behagar publiken, ett utmärkt sinne för humor, en festlig atmosfär i klasserna, ett visst program, ett visst antal övningar. Som ett resultat, som nämnts ovan, i sådana kurser, är det jag gillar inte den vetenskapliga metoden för att lära ut engelska, utan bara allt annat som i vår tid