I'm not a robot

CAPTCHA

Privacy - Terms

reCAPTCHA v4
Link



















Original text

Det är ingen hemlighet att i väst är det normen att besöka en personlig psykolog (psykoterapeut). Psykologer har blivit en integrerad del av sjukvården, eftersom vetenskaplig forskning har bekräftat att psykiska problem påverkar en persons fysiska hälsa. Men i Ryssland tar de oftare till "hjälp" från "vardagliga psykologer" - flickvänner, vänner, släktingar etc., utan att inse att sådana metoder i verkligheten stör att hantera svårigheter. Varför är det så I Ryssland finns det många stereotyper och myter förknippade med psykologer? Till exempel att psykologer själva alla är förlorare eller "galna", eller tvärtom, åsikten att "jag är inte galen, varför behöver jag en psykolog", en del förvirrar psykologer och synska jag ofta hör från bekanta och vänner frasen "Tja, vad kan jag göra?" kan en psykolog hjälpa? Vad kommer han att råda mig som jag själv inte vet?” Faktum är att varje klient vet orsaken till sina svårigheter bättre än någon psykolog. Därför kommer en psykolog aldrig att ge dig råd. Det hjälper dig att hitta nyckeln till frågan "Vad ska jag göra?" Professionella uppgifter för en psykolog: Att ge möjlighet till korrekt känslomässig frigörelse Att lära dig att förstå och korrekt uttrycka dina känslor att diagnostisera orsaken till dina problem (ibland, även om det verkar som om det finns ett stort antal problem. de är alla så olika att de är baserade på ett enda psykologiskt problem, vilket hindrar dig från att leva ett helt liv). Man bör komma ihåg: en bra specialistpsykolog är normal, adekvat, arbetar bara med mentalt friska människor (om han inte har ytterligare specialisering inom patopsykologi), har inte topphemliga förmågor, agerar alltid inom sin kompetens och GÖR GE INTE RÅD! Men han kan ge rekommendationer. Varför ger inte en psykolog råd? Hur skiljer sig en rekommendation från råd kommer från en individ, personen själv, baserat på hans livserfarenhet (inklusive hans stereotyper och komplex) har alltid en känslomässig överton. och beror inte på en specialists personliga erfarenhet. Man bör komma ihåg: ansvaret för att lösa ditt problem är fördelat mellan dig och psykologen 70 % till 30 %. Ditt är 70 % av ansvaret. Och 30% är psykologens ansvar. Om du känner behov av förändring är det svårt för dig att leva som du vill, sök hjälp av en professionell psykolog.