I'm not a robot

CAPTCHA

Privacy - Terms

reCAPTCHA v4
Link



















Original text

Ett fall från Balint-gruppers praxis. Boris, kognitiv beteendeterapeut, praktik i 6 år. För två år sedan fanns det en 23-årig klient med PTSD. Som barn blev han vittne till mordet på flera personer. Mördarna hittades senare, ställdes inför rätta och fängslades. Men klienten kom till Boris och klagade över konstant ångest och mardrömmar. Boris uppriktigt empati med sin klient och mycket noggrant valde det nödvändiga programmet. Under loppet av 15 sessioner "botades" klienten under terapin, han utförde flitigt alla uppgifter och lyssnade på varje ord som Boris sa. Man kan till och med säga att han var väldigt lydig. Boris var väldigt nöjd med sig själv. Boris minns alla sina kunder väl. Det fanns framgångsrika och misslyckade fall. Boris ansåg att händelsen med denna klient var en framgång, han var glad över att minnas den. Men med tiden började han märka att när han kom ihåg honom började Boris känna avsky och avsky mot klienten. Han kunde inte förstå vad anledningen var, och det var därför han kom till gruppen. Gruppen speglade en hel rad känslor kring berättelsen: ångest och spänning, rädsla, fasa och en känsla av osäkerhet, en förtryckande känsla av skuld, medlidande med klienten och en önskan att stödja honom, glädje och tacksamhet för Boris utmärkta arbete. Men andra fantasier uttrycktes också, vilket särskilt drabbade Boris. Det var som om hans klient i terapi var rädd för sin terapeut och var lika hjälplös som i det där barndomsfallet. Det var som om han hade blivit ett tyst offer igen. Men den här gången - Boris. Och Boris kanske känner en allsmäktig känsla av överlägsenhet över sin klient. Som Boris själv erkände förvandlades tydligen denna känsla av överlägsenhet till avsky och avsky mot offer-klienten. Gruppen återspeglade icke-dömande och försiktigt, men mycket exakt terapeutens motöverföringsreaktion på klientens smärtsamma berättelse. Det är svårt att säga hur den klienten känner nu. Boris, som regelbundet besökte gruppen, började dock med tiden märka och analysera sina reaktioner direkt när han arbetade med klienter. Har du upplevt något liknande i din praktik??